Byrackan!

Ni som varit med länge kommer kanske ihåg min familjs byracka. Hon har ju hunnit bli ganska gammal numera, snart fjorton år om jag räknar rätt. Idag opererades hon, vilket var läskigt med tanke på hur riskfullt det är att söva så gamla hundar. Jag var nog inställd på det värsta. Men det gick bra! Jag pratade med mamma i telefon, och tydligen vankar hunden omkring, hög som ett hus, där hemma. ♥

Det är jobbigt att ha husdjur. Om man inte skaffar en sådan stor papegojfågel som kan bli uppemot 70 år eller en vissa sköldpaddor med samma livslängd så måste man ju räkna med att djuren kommer att dö förr eller senare. Nu är ju jag så morbid så jag (bland annat) har sett till att min kisse blir omhändertagen av brorsan om jag skulle råka gå och dö före henne, men det är väl mer sannolikt att det motsatta kommer att ske. Med katter har man ju ändå tur, för de kan ju bli ganska gamla om de får vara friska.

Hamstrar är värst. Jag slutade ha hamster för att jag i längden inte klarade av hur kort tid de lever. Man var ju konstant i sorg! Ja, jag vet att det är en aning patetiskt hur fäst jag blev vid dem, men de är liksom som små ulliga bollar av gos, det går ju inte stå emot.