Ni som varit med länge kommer kanske ihåg min familjs byracka. Hon har ju hunnit bli ganska gammal numera, snart fjorton år om jag räknar rätt. Idag opererades hon, vilket var läskigt med tanke på hur riskfullt det är att söva så gamla hundar. Jag var nog inställd på det värsta. Men det gick bra! Jag pratade med mamma i telefon, och tydligen vankar hunden omkring, hög som ett hus, där hemma. ♥

Det är jobbigt att ha husdjur. Om man inte skaffar en sådan stor papegojfågel som kan bli uppemot 70 år eller en vissa sköldpaddor med samma livslängd så måste man ju räkna med att djuren kommer att dö förr eller senare. Nu är ju jag så morbid så jag (bland annat) har sett till att min kisse blir omhändertagen av brorsan om jag skulle råka gå och dö före henne, men det är väl mer sannolikt att det motsatta kommer att ske. Med katter har man ju ändå tur, för de kan ju bli ganska gamla om de får vara friska.

Hamstrar är värst. Jag slutade ha hamster för att jag i längden inte klarade av hur kort tid de lever. Man var ju konstant i sorg! Ja, jag vet att det är en aning patetiskt hur fäst jag blev vid dem, men de är liksom som små ulliga bollar av gos, det går ju inte stå emot.

Doctor Who! Ikväll!

The Waters of Mars är hett efterlängtat i det motvindska hushållet. Äventyr med vatten-monster på Mars med Doktorn och Lindsay Duncan! \o/

Förmodligen kommer det inte att leva upp till ovanstående gif (Doktorn i en Dalek! ), men det blir nog bra ändå. Någon därute som tittar? Sverige ligger efter på Doctor Who-fronten alltså. Jag blev fast när SVT sände säsong 1 (av nya serien) för ett par år sen, men sen blev det ju aldrig något mer och jag har fått ta saken i egna händer. *klappar på DVDerna*

Det konstigaste är ju att Torchwood sänts (i TV4+ tror jag?), och det är ju bara en kass spin-off på Doctor Who. (Jag tycker om Torchwood, men jag skulle nog aldrig kalla det bra, i alla fall inte före Children of Earth som höll oväntat hög kvalitet.) Knäpp-TV!

(I samma kategori: kanal 5:s behandling av Battlestar Galactica. Jo, det är ju smart att köpa in en sådan enormt populär TV-serie och sedan sända den mitt i natten. SUCK.)

Om en tandläkare någonsin frågar dig, ”vill du ha bedövning eller klarar du dig utan?”

TA BEDÖVNINGEN.

D:

Lyrans tematrio de här veckan (upphittad via Marias bokblogg):

Berätta om tre filmer där du även läst boken/böckerna. Vilken var bäst, boken eller filmen?

1. Svarta Hingsten
En visserligen klassisk men ganska enkel och intetsägande barnbok vars filmatisering är inget mindre än ett konstverk. Filmen är otroligt visuellt vacker, men framförallt finns där ett djup som är lika oväntat som det är berörande. Det är en av mina absoluta favoritfilmer, och helt enkelt magisk. Varenda gång jag ser den gråter jag, som den mes jag är, floder av patetiska tönt-tårar.

(Vi talar inte om uppföljarna. VI TALAR INTE OM UPPFÖLJARNA.)

2. Parfymen
Boken är fantastisk. Sättet som dofter beskrivs i den utifrån huvudpersonens unika perspektiv är oförglömligt och otroligt intressant. Filmen däremot faller platt.

Det är faktiskt lite av en prestation att lyckas göra något så urbota tråkigt och ointressant av en så pass bra bok.

3. Låt Den Rätte Komma In
Så här tycker jag att en filmadaption göras! Filmen tar sig friheter från boken där det behövs, vilket är nödvändigt när man byter format, men det gör det utan att avvika från känslan av boken, från själva kärnan. Det här är ett av de få fall där jag tycker lika bra om filmen som om boken.

Okej! Jag ger upp! Jag kan inte motstå bloggandet längre!

Så, hej. Igen.